Den 16 oktober var det 21 år sedan Karol Wotjyla valdes till påve och tog namnet Johannes Paulus II. Han blir så en av de tio påvar i världshistorien som varit påvar längst.
Han valdes 16 oktober 1978 efter en fyra dagar lång konklav. Det längsta pontifikatet under 1900-talet. Den som var påve längst av alla var aposteln Petrus: man brukar räkna honom som påve från 30 till 64, även om årtalen är osäkra. På andra plats ligger 1800-talets mest kände påve Pius IX, han som fick uppleva att påven förlorade sin världsliga makt (1846-1878), hans efterträdare Leone XIII, Pius VI (1775-1799), Hadrianus I (772-795), Pius VII (1800-1823), Alexander III (1159-1181), Sylvester, han vars minnesdag infaller på nyårsafton (314-335), och Leo I (440-461). Redan om en månad går Johannes Paulus II om Leo I och nästa år också Sylvester.
Under sina 21 år som påve har Johannes Paulus II gjort 88 utlandsresor och 137 resor och besök i Italien. Han har tillryggalagt 115.133 mil och har tagit emot 16 miljoner människor i den allmänna audiensen på onsdagsförmiddagarna. Under resorna har han samlat omkring 200 miljoner katoliker.
Påven tillbringar en stor del av oktober månad med att lyssna till de europeiska biskoparnas debatter under synoden om Europa 1-23 oktober. Under synoderna talar påven bara i sin predikan i mässorna som inleder och avslutar synoden och lyssar under resten av tiden. På torsdagen fick han lyssna till biskoparnas lyckönskningar till den 21:a årsdagen. "Vi önskar er många lyckliga år", sade den franske kuriakardinalen Paul Poupard medan biskoparna ställde sig upp och applåderade. Påven verkade gripen men påpekade: "Årsdagen är faktiskt först på lördag."
Den som vill läsa en bok om påven har mycket att välja på. Det har redan skrivits ett trettiotal olika biografier om den nuvarande påven. De flesta är riktigt dåliga eftersom de begränsar sig till en ensidig tolkning av påven där man bara tar fasta på hans roll i den östeuropeiska kommunismens sammanbrott eller beskriver honom som fixerad av sexualmoraliska frågor, eller som en polack som inte förstår det västeuropeiska moderna samhället. På svenska finns två bidrag till genren av påvens egen hand: intervjuboken "Våga hoppas" från 1994, redigerad av den italienske journalisten Vittorio Messori, och "Gåva och mysterium" från 1996, där påven själv berättar om hur hans prästkallelse växte fram. Den 20 oktober utkommer den första auktoriserade biografin om påven, skriven av den amerikanske katolske journalisten George Weigel. Weigel, som är teolog och journalist, expert på internationell rätt, etik och kyrkans sociallära, skall ha fått uppdraget under en middag hos påven i december 1995. Efter 20 timmars samtal med påven och tillgång till hans privata arkiv har han skrivit en 1200 sidor lång bok med 2500 noter. "George Weigels bok är ett nödvändigt dokument för att förstå historien under 1900-talets sista fjärdedel" skrev Le Monde i en recension. Genom många händelser och anekdoter vill George Weigel belysa påvens personlighet, som ofta är svår att pressa in i ett fack. Ett exempel: Under konklaven i oktober 1978 valdes kardinal Karol Wotjyla till påve och blev en världshistorisk kyrkoledare, som många menar spelade en avgörande roll i den östeuropeiska kommunismens sammanbrott. Några timmar innan han valdes satt han bläddrade i en marxistisk filosofitidskrift för att fördriva tiden och tillrättavisades strängt av sin granne som tyckte det var opassande.
Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/99-10-16