En irakisk biskop av kurdiskt ursprung sade på måndagen att gripandet av Saddam Hussein är «ett glädjeämne för alla irakier.»
Under måndagen kom inga kommentarer till söndagens gripande av Iraks förre ledare Saddam Hussein varken från Vatikanen eller från de högsta företrädarna för den katolska kyrkan i Irak. Varken påvens diplomatiska sändebud i Irak eller den nyvalde kaldeiske patriarken kommenterade under måndagen gripandet av Saddam Hussein. Försiktigheten hos Vatikanen och den kaldeiske patriarken gav desto större kontrast åt ett jublande uttalande från den irakiske biskopen Rabban al Qas, 54 år, av kurdiskt ursprung. Han fick stanna kvar i Rom för att vårdas på sjukhus för en benskada han fick under en explosion i Irak när de andra irakiska biskoparna återvände till Irak efter valet av ny patriark 3 december.
Gripandet av Saddam «är ett glädjeämne för alla irakier, också för biskoparna,» sade biskop al Qas på måndagen till nyhetsbyrån AsiaNews. Han säger att 9 april var en «politisk befrielse» men först nu följds den av «själarnas befrielse.» Biskop Rabban al Qas utbrister att «nu har ormens huvud krossats» och «nu kan man äntligen bygga upp landet igen» med hjälp av soldaterna, som han beskriver som «befriare».
«Jag har talat med seminarister och biskopar i Baghdad, som igår (14 december, övers. Anmn) väntade på den nye patriarken på flygplatsen. Alla firade de tillsammans med folket. De kristna är inte skilda från resten av folket. Kristus har sänt oss att leva i samhället. Under Saddam Hussein har kyrkan och folket fått lida tillsammans. Vi var alla förföljda under denna diktatur: kristna, shiiter, araber, kurder, syro-kaldéer. Vi är Iraks folk, och det är Iraks folk som har varit förtryckt,» säger biskopen.
Biskop Rabban al Qas är överraskad över hur han sett läget i Irak beskrivet i västerländsk tv under uppehållet i Rom.
«Här i väst talas det om 'ockupation' och om 'irakiskt motstånd', och det sägs att amerikanerna inte är omtyckta. Visst kan amerikanerna ha gjort misstag och gjort sig skyldiga till förestörelse, men de förblir ändå befriare. Bristen på trygghet har varit ett arv från Saddam. Innan han flydde öppnade han fängelserna och släppte ut alla tjuvar och brottslingar. I väst blir ni förvånade över att det förekommer rån och våld i Irak. Men vad hände i Italien efter andra världskriget? Var det inte våld och rån? Och i Frankrike? Förekom det inte en svart marknad, olaglig expropriering, hämndaktioner? Irak behöver tid, precis som ni gjorde,» säger biskop al Qas.
Han tar avstånd från uppfattningen att Saddam var tolerant mot de kristna. «År 2002 beordrade han att alla kristna namn skulle tas bort från ID-korten. Också de kristna var tvungna att nöja sig med de namn som finns i Koranen. I familjer med en kristne och en muslimsk förälder måste barnen enligt lag vara muslimer tills de fyller 18. Sedan fick de byta, men i verkligheten lät Saddam ingen byta religion. Också de som omvände sig till kristendomen fortsatte att vara registrerade som muslimer», påpekar biskopen.
Optimismen hos den glädjestrålande biskop al Qas kompletteras av försiktigheten i en intervju som den nye patriarken gav för Vatikanradion innan gripandet av Saddam blev känt. Patriarken valdes av de irakiska biskoparna på ett möte 3 december i Rom, dit de kallats av påven efter att de i somras inte kunde enas om en kandidat till ny patriark som kunde accepteras av Vatikanen. Den nye patriarken heter Emmanuel-Karim Delly och efterträder patriark Raphael Bidawid I, som avled 7 juli. Delly, som är 76 år gammal, föddes i Telkaif i norra Irak, prästvigdes 1952 och blev biskop 1962. Hittills har han arbetat som hjälpbiskop i Baghdad. Söndag 14 december återvände den nye patriarken till Baghdad. Innan han lämnade Rom berättade han för Vatikanradion om sin kyrka i Irak.
«Läget för vår kyrka i Irak har inte ändrats», säger Delly. «De svårigheter vi har haft med regeringen och med de ortodoxa finns ännu kvar. Men vi skall göra vad vi kan för att komma överens både med regeringen och de ortodoxa. Vi skall fortsätta göra vad vi kan för att leva tillsammans i kärlek och för att ge Kristus till folket. Vi vill tacka påven, som har gjort allt han har kunnat för att ge oss fred och uppmmuntra oss trots alla svårigheter.»
Patriark Delly påpekar att idag domineras Irak av de politiska spänningarna mellan shiiter och sunniter. Majoriteten av Iraks befolkning är shiiter, men fram till Saddams fall har makten legat i sunniternas händer. Därför har man nu gjort ett regeringsråd som består av 13 shiiter, 12 sunniter och en kristen. «Vi hoppas få se en starkare regering i framtiden med stabilitet och jämvikt,» säger han.
Den kaldeiska kyrkan gör vad den kan för att leva i fred med både ortodoxer och muslimer, berättar patriark Emmanuel-Karim Delly, som påpekar att den kristna kyrkans sociala omsorg också omfattar muslimer. «Vi har möten med de ortodoxa tre gånger om året för att studera de problem som finns mellan oss. Vi fortsätter att anstränga oss också för att minska problemen och för att leva som syskon med våra muslimska bröder i kärlek. Därför hjälper vi inte bara kristna utan också muslimer. Det gäller särskilt efter de ekonomiska sanktionerna mot Irak, som varade i 13 år. Vårt folk har haft stora svårigheter. Landet är rikt, men folket är fattigt,» sade patriark Dally innan han återvände till Baghdad.
Kaldeiska kristna finns i hela världen från USA till Iran, Libanon, Egypten och Syrien. De är omkring 1,5 miljon. Deras centrum är Irak, där patriarken har sitt säte i Baghdad och det finns 750 000 kaldeer.
Vatikanradioens skandinaviske avdeling/OB
15. desember 2003