Söndag 1 oktober skall påven Johannes Paulus II kanonisera 120 kinesiska martyrer - 87 kineser och 33 utlänningar, som dödades under förföljelser mot Kristna i Kina mellan 1648 och 1930. Hälften av de nya helgonen dödades på 1600- och 1700-talet, resten under det så kallade "boxarupproret" 1900, då 30.000 katoliker dödades. De som nu helgonförklaras är dels kinesiska katoliker, dels utländska missionärer från Franrike, Italien, Spanien, Belgien och Holland. Under de senaste århundradena var förföljelserna mot de kristna allra våldsammast i provinserna Hebei, Sichuan, Zhejiang, Guangxi, Shanxi. Samma provinser har idag de mest livaktiga katolska församlingarna.
Inga av de kinesiska martyrerna som kanoniseras 1 oktober dödades efter Maos revolution 1949. Helgonförklaringen kan därför inte tolkas som en provokation mot regeringen i Peking. På onsdagen protesterade ändå Kinas regering mot att kanoniseringen 1 oktober sammanfaller med 51:a årsdagen av utropandet av Kinas folkrepublik. En talesman för utrikesdepartementet kommenterade att "Vatikanens beslut är ytterst smärtsamt för det kinesiska folkets känslor och värdighet". Men på fredagen 22 september kommenterade Vatikanens presstalesman Joaquin Navarro Valls att det inte fanns några "politiska eller diplomatiska baktankar med att kanonisera 120 kinesiska martyrer just den 1 oktober". Datumet valdes enbart med tanke på årsdagen för missionärernas skyddshelgon Thérèse av Lisieux. Navarro Valls påminde om att initiativet till helgonförklarandet av de kinesiska martyrerna togs redan 1943 i flera länder, bland annat Kina, Spanien, Portugal, Filippinerna och Japan.
Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-09-25